Bostadsbrist försvårar inflyttningen till Norrland
De kommande åren ställer stora krav på inflyttning till Norrland då runt 10 000 arbetstillfällen ska tillsättas och regeringens samordnare har tidigare bedömt att inflyttningen behöver öka med 100 000 invånare. Men det går trögt och nu varnar bland annat Mäklarsamfundet för att den lokala bostadsmarknaden sätter käppar i hjulet för planerna.
Det är de stora industrisatsningarna i norr som kräver arbetskraft – Skellefteå, Luleå och Boden fullkomligt skriker efter ny personal. Det här pressar den lokala bostadsmarknaden, den planerade nyproduktionen tar inte tillräcklig hänsyn till vad inflyttarna efterfrågar och rörligheten i kommunerna är otillräcklig. Konsekvensen kan bli försenade etableringar och stora förluster för kommunerna i form av icke-realiserade skatteintäkter, det visar nu en rapport från Mäklarsamfundet.
Industrisatsningarna kräver bostäder
Förväntningarna på industrisatsningarna i norra Norrland är stora och regeringens samordnare har tidigare meddelat att det kommer krävas runt 100 000 nya invånare under en tioårsperiod för att möta efterfrågan. En förutsättning för att etableringarna ska gå enligt plan är inflyttad arbetskraft och då krävs det bostäder. Mäklarsamfundet har anlitat analysföretaget Juni Strategi och Analys, för att undersöka bostadsfrågornas betydelse för industrietableringarna i norra Norrland. Analysen har inriktats mot Northvolts etablering i Skellefteå, H2 Green Steel i Boden och LKAB:s planerade fosforfabrik i Luleå.
– Rapporten belyser bostadsfrågornas betydelse för att satsningarna i norra Norrland går enligt plan. Vi har bland annat undersökt inflyttarnas förväntade boendepreferenser och hur efterfrågan förhåller sig till nyproduktionen, hur ökad rörlighet kan bidra och slutligen hur stor den potentiella förlusten blir om bostadsmarknadsproblem leder till försenade etableringar, säger André Nilsson, bostadspolitisk expert på Mäklarsamfundet i ett pressmeddelande.
Luleås bostadsmarknad står väl rustad – desto större utmaning för Skellefteå och Boden
Beräkningarna visar att Luleås bostadsmarknad sannolikt står väl rustad för den förväntade inflyttningen. Utmaningen blir desto större för Skellefteå och Boden. Analysen konstaterar att inflyttarna i hög grad kommer att efterfråga småhus, medan den planerade nyproduktionen är inriktad mot flerfamiljshus. Inte heller den naturliga, demografiskt drivna, rörligheten kan förväntas frigöra tillräckligt med småhus.
Om rörligheten i framför allt småhusbeståndet inte ökar, och etableringstiderna fördröjs i enlighet med rapportens beräkningar, uppskattas att de totala skatteintäkterna från den inflyttade arbetskraften i Skellefteå och Boden skulle bli 32 respektive 21 procent lägre jämfört med om etableringarna hade gått enligt plan. Det motsvarar en förlust om i genomsnitt ca 115 respektive 59 miljoner kronor per år över hela etableringstiden, eller kostnaden för drygt 1 000 respektive 500 elever i grundskolan i Skellefteå och Boden.
– Om det inte blir lättare för kommuninvånarna i etableringskommunerna att flytta riskerar etableringarna att försenas med fyra till fem år. Nu krävs det att ansvariga beslutsfattare på alla nivåer tar bostadsfrågan på allvar och genomför reformer som förbättrar rörligheten på bostadsmarknaden. Då kan etableringarna få förutsättningar att lyckas.
