Pendlingskommuner ökar mest – landsbygds- och brukskommuner fortsätter att minska
Det finns många olika orsaker till att kommuner ökar respektive minskar ur ett befolkningsperspektiv, men under de senaste 40 åren står framför allt de största ökningarna från nybildade kommuner. Det visar statistik som presenterats av Statistiska centralbyrån, SCB.
– Mellan 1982 och 2022 är det flera nybildade kommuner som har klättrat många placeringar när det gäller folkmängd, säger Rasmus Andersson, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Den kommun som har stigit flest placeringar i rangordningen mellan 1982 och 2022 är Knivsta, där folkmängden under de senaste 40 åren har ökat med 132 procent. Detta kan jämföras med befolkningsökningen i hela Sverige som under samma period var 26 procent.
– Av de tio kommuner som klättrat flest placeringar på rangordningen har fyra bildats efter 1982. Gnesta och Trosa tillhörde tidigare Nyköpings kommun och bildade egna kommuner 1992. Nykvarn bröt sig ur Södertälje kommun 1999 och Knivsta, Sveriges yngsta kommun, bildades 2003 genom en utbrytning från Uppsala kommun, säger Rasmus Andersson.
Vaxholm har klättrat flera placeringar
Även Vaxholm, som efter Knivsta har klättrat flest placeringar de senaste 40 åren, har varit med om en kommundelning under perioden. Gemensamt för flera av de kommuner som stigit i rang sedan är att de klassificeras som pendlingskommuner nära storstad eller större stad.
– Vaxholm tillsammans med Värmdö och Ekerö utgör alla skärgårdskommuner i Stockholms absoluta närhet. Flera tidigare fritidshusområden och småorter med färre än 200 invånare på öarna har över tid växt till större tätorter inom kommunerna, säger Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem på SCB i ett pressmeddelande.
Listan över de tio befolkningsmässigt största kommunerna 2022 är i flera avseenden lik tio i topp-listan för 1982. Till skillnad från de befolkningsmässiga förändringarna mellan 1951 och 2021 är det ingen kommun som har fallit ifrån, de har endast ändrat inbördes ordning. Bland de största klättrarna finns Linköping, Örebro och Helsingborg.
Landsbygdskommunerna i Norrbotten och Västerbotten har haft störst befolkningsminskningarna
De kommuner som haft de största befolkningsminskningarna är landsbygdskommuner i Norrbottens och Västerbottens län. Störst är befolkningsminskningen i Åsele kommun där folkmängden minskat med 39 procent, följt av Dorotea, Överkalix och Sorsele. Gemensamt för de kommuner som fallit mest i rang sedan 1982 är att de klassificeras som landsbygdskommuner.
Åtta av de tio kommuner som har fallit mest har haft en stor del av sin näring från tidigare skogsbruk eller järnbruk.
– Strömsund, Torsby, Härjedalen och Kramfors är kommuner med förankring inom skogsindustrin och sågverk, som påverkats av industriomvandlingen över tid. I dag har flera av dem i stället en utbyggd turismverksamhet, säger Stefan Svanström.
