Norrköping är bäst på klimatanpassning
När IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring för sjätte gången presenterar sin undersökning över hur väl förberedda landets kommuner är på framtida klimatförändringar, vinner Norrköping priset som årets bästa klimatanpassningskommun. I undersökningen har det bland annat tittats på hur kommunerna står rustade inför framtida skyfall, översvämningar, värmeböljor och torka.
Extremväder är något som vi alla mer eller mindre börjar vänja oss vid och med de senaste veckornas skyfall i färskt minne ställer man sig kanske frågan om hur väl förberedda landets kommuner egentligen är. IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring gör varje år en kartläggning som rankar kommunerna. Vinnaren är även detta år Norrköping.
– I alla år som vi gjort den här kartläggningen har Norrköping varit en av toppkommunerna. Att de i år är bäst i Sverige beror på att de prioriterat frågan politiskt och styrt mot långsiktiga gemensamma klimatmål, säger Staffan Moberg på Svensk Försäkring i ett pressmeddelande.
Boden kommer in på andra plats efter Norrköping
Efter Norrköping kommer Boden på andra plats i rankingen – följt av Lomma, Kristianstad och Gävle. Gemensamt för kommunerna som ligger i topp är att de har fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning och har avsatt resurser till arbetet.
Det är dock stor skillnad i hur långt kommunerna kommit med klimatanpassningen. Poängen varierar mellan 0 och 33 som är högsta möjliga poäng. Mer än hälften av de 194 kommuner som svarat på enkäten når inte upp till hälften av poängen. 53 kommuner har fått under tio poäng i undersökningen, vilket visar att de knappt har påbörjat sitt klimatanpassningsarbete.
– Vi ser framför allt att små kommuner ligger efter med klimatanpassningsarbetet. Det är troligen en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens att driva dessa frågor, säger Staffan Moberg.
Ett resultat från årets undersökning är att den ökningstakt som tidigare setts i kommunernas klimatanpassningsarbete tycks ha avstannat.
– Det är oroväckande att klimatanpassningsarbetet bromsar in, tvärtom behöver takten öka. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra kommer hela landet att påverkas av klimatförändringar och alla kommuner behöver sätta in åtgärder, säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande,
Naturskador är den starkaste drivkraften
Bland de faktorer som har undersökts visar studien att den starkaste drivkraften för kommunerna att genomföra klimatanpassningsåtgärder är om de drabbats av naturskador orsakade av extremväder och klimatförändring. Ett exempel är Gävle kommun som 2021 drabbades av skyfall och stora översvämningar. Det fick fart på klimatanpassningsarbetet och kommunen har nu klättrat till plats fyra från att tidigare ha plats 80 i rankingen. Med ovädret Hans i färskt minne kanske fler nu väljer att i större utsträckning förbereda sig inför eventuella skador till följd av vädret.
– Svenska kommuner behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete. Det handlar om att förbereda sig i tid för att undvika att hamna i akuta och kostsamma reaktiva åtgärder. Hur stora skadorna och kostnaderna blir av klimatförändringarna avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa samhället och i det arbetet har kommunerna en väldigt viktig roll, säger Magnus Hennlock.
